2026-02-23 00:06:00
Sommaren 2025 hände något i Instagramflödet. Plötsligt fylldes det inte längre av semesterbilder från Gotland, vandringsleder och campingplatser. Istället skrollade jag förbi bild efter bild av stora poolområden, korta filmsnuttar från Mallorca och grekiska stränder.
Räntorna hade gått ned. Inflationen börjat sjunka. Vanliga människor fått råd att resa under industrisemestern igen. Hösten 2024, nästan ett år i förväg, bokade jag en solsemester till Grekland. Billigt reguljärflyg.
Ett trestjärnigt, eko-certifierat boutiquehotell som på något sätt hade fixat en klimatsmart pool. Grönsaker och frukt från egna odlingar. Frukostägg som kläcktes av hotellets egna hönor. För barnen fanns det en utomhusbio och en gullig trädkoja där de kunde skydda sig mot solen. När vi kom fram dök det upp en glad överraskning: Hotellet hade fått en stjärna till, och priserna näst intill fördubblats sedan jag bokade.
Hotell. Så lika och ändå så olika. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Vi hade världens mysigaste resa. Alla var glada. Om vi betalat det höjda priset i tron att vi skulle bo på ett fyrstjärnigt hotell skulle jag däremot ha varit jättesur. Så jag började fundera över hur det egentligen går till när ett hotell får den där fjärde stjärnan. Det visade sig att hotell kan göra totalt meningslösa förändringar som inte spelar någon som helst roll, eller till och med är ganska irriterande.
De där kuddarna och extratäcket som alltid ligger inklämt i en garderob, till exempel. Eller skrivbordet som tar upp plats, och mest ger dåligt samvete. Det står där eftersom hotellrummen på ett fyrstjärnigt hotell måste ha ett “skrivbord, bord eller annat som motsvarar en plats där man kan arbeta”. På nämnda “arbetsplats” ska det finnas en skrivbordslampa.
Att så många hotell har en enda behållare i duschen som det står “schampo & shower gel” på finns där eftersom hotellen måste ha både schampo och duschtvål för att klassas som fyrstjärnigt. Det ska finnas en justerbar sminkspegel också. Vem använder ens en justerbar sminkspegel?
Men det finns ännu mer meningslösa kriterier. En sådan där apparat man borstar skorna i, eller att man ska kunna be om ett litet skovårdskit. Det ska finnas ett skohorn på rummet, och sådana där lövtunna ansiktsservetter.
Förutom dessa kriterier måste hotellet få ett visst antal poäng i ett invecklat poängsystem. Och det är här hotell börjar fuska på riktigt. Alla behandlingsrum som enligt skyltarna används för massage- och spabehandlingar, till exempel. Sådana får hotellen poäng för. Ju fler rum, desto fler poäng.
Johanna Schreiber är skribent på Liberala nyhetsbyrån.
Foto: Liberala Nyhetsbyrån
De pyttesmå lekhörnorna för barn som finns på vissa hotell, finns där för att hotellen får poäng för dem. Likaså om hotellet organiserar barnaktiviteter. Det var eventuellt förklaringen till att vårt hotell i Grekland drog ner en projektorduk framför några saccosäckar och visade “Minioner” varje kväll.
Den helt meningslösa stationära datorn i lobbyn, och konferensrummen som alltid står tomma ger poäng. Dessa måste förresten vara minst 100 kvadratmeter stora, och ha en takhöjd på minst 2,75 meter.
När det gäller mat och dryck, får hotellen poäng för hur många restauranger de har. Varje restaurang ska ha olika menyer, och lokalproducerade råvaror ger extra poäng. Den meningslösa vattenkokaren på rummet också.
Vissa människor vill förstås ha en del av de här faciliteterna. Men inte alla. När det gäller sådant som de flesta verkligen bryr sig om, är kraven däremot luddigare. Hur noggrann städningen av rummen är, till exempel. Eller hur ofta gästerna har rätt att be om nya lakan. Extra poäng delas också ut för madrassens tjocklek. Huruvida de är stenhårda eller ej verkar inte spela någon roll.
Lotteri. Att hamna på ett härligt hotell på semestern har blivit något av ett lotteri. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Photoshop och AI har gjort att hotellen enkelt kan visa förskönade bilder och videor på sina hemsidor. På Tripadvisor och andra tjänster där besökare kan sätta betyg finns det gott om hotell som fått lika delar fem poäng, och lika delar två poäng.
För många svenskar är solsemestern det man lägger årets sparpengar på. Med den svenska skvalpvalutan har både hotellen och levnadskostnaderna blivit ännu dyrare. Charterhotellen är generiska resorts, ofta mitt ute i ingenstans.
Förvirringen kring bokningarna har blivit ett lotteri med så höga insatser att det behövs en ny sorts resebyrå med tänkande människor som håller sig långt borta från EU-standarder, betygssystem och AI-genererade tips. Tyvärr skulle det nog inte vara särskilt lönsamt att driva en sådan. Svenskarna får nog tyvärr fortsätta hålla tummarna för att de får utdelning när de satsat tiotusentals kronor på en vecka i solen.